Att stå för sin sak

munkliv1

Nybliven munk i La-o Sisaket April 2013

Det allra viktigaste i livet är att stå för sin sak. Vad den än är. Hur den än ändras med tiden. Att stå för det, men samtidigt vara lyhörd, är det absolut viktigaste.

Precis som jag blir förbannad när saker och ting inte gör det dom är avsedda till (Saker skall göra det dom är till för), precis lika förödande ledsen blir jag när folk inte kan stå för sin sak. Allra allra speciellt om det är ett eget val från deras sida. Jag menar. Byt gärna. När som helst. Men för djävulen, stå för det..

Jag brukar följa nyheterna i Thailand via bl.a Bangkok Post, och där dyker det ibland upp nyheter om munkar som pga "osunt leverne" (alkohol, sex, droger) blir fråntagna sina munkkläder och utslängda från templen. Det gör mig så förbannad..

Jag vet vilken respekt Thailändska munkar har bland folk i gemen där nere. Genom att dom lämnat allt och bara ägnar sin tid åt att strikt, "helt naket", följa Den Åttafaldiga Vägen och på så sätt bli upplysta och slippa födas igen, röner dom den allra högsta respekten. Fattiga bönder ser det som en ynnest att skänka lite ris och (kanske sina sista) 20 bath när munkar kommer på morgonen på Bintabat..
 


 

Så när munkar (likt denna) gömmer sig i sin dräkt och lever gott på uppsugen respekt och, antagligen, gåvopengar, så är det fanimej för djävligt..

Fega krakar är vad det är.. Usch..! Fy..!!

Veckan som gick (20)

road

Vecka 20 2016 blev likt en resa i berg-o-dalbanan. Full fart med plötsligt Husletande och hejdundrande Premiär, följt av bakfylla, rekreation och långsamma bilfärder.

Själv var jag ledig i fredags, men hustrun har jobbat hela helgen, vilket inneburit hämtning och lämning omväxlande tidiga morgnar och sena kvällar. Bilden nedan är från en lämna-resa vid Wieselgrensplatsen på Hisingen.

Helgb_16

Ja just det. Det var ju dårarnas helg här i Göteborg också. Från min sida: Noll förståelse. Bara en djävla massa avstängda gator och smattrande helikoptrar (ja ja, dom är ju rätt vanliga här på Hisingen ändå..)

Veckans (eller tidernas) stora Blää:


Suck..!!

Detta inlägg är även ett bidrag till
Fotoutmaningen Helgbilden

Fullsatt premiär

spFinal

Hela Speldjävlar-familjen tar emot publikens ovationer efter en lyckad filmvisning

Det blev en perfekt lyckad premiär av Speldjävlarna i ett fullsatt Bio Roy i torsdags kväll. Även besökarnas kritik var genomgående positiv. Yeah..!

Det ända som gjorde mig lite betänksam i glädjeyran, var hur publiken tyckte att det var för typ av film. Vi i familjen har alltid sett den som en komedi, fast en jäkligt svart sådan, men utlåtandet från publik var något annat. Det visade sig att de flesta blev väldigt illa berörda av filmens budskap och handling..

Filmen är visserligen fullproppad med dråpliga, roliga, situationer, men skrattat hade liksom fastnat hos många då igenkänningsfaktorn var stor (eller snarare rädslan och oron över att någonsin hamna i liknande situationer). Detta är visserligen ett väldigt gott betyg, att vi lyckats beröra så, men hos mig blev det en tankeställare.. Det är det där med humor..

I vilket fall. Nu skall filmen ut och visas tillsammans med Janne Ahnberg (producent/regissör) och Dan Nerenius (skådespelare), och då även avslutas med ett samtal/diskussion med publiken. Sedan får vi se hur uppmärksamheten över produkten utvecklas. Nu njuter vi bara av ett avslut på ett drygt 4-årigt arbete.. Puh..!!

SpeldjavlarnaFinish

Andra bloggar som skriver om:
 
 
 

De menlösa ledarnas land

menlösaLedare

Den ena är som en liten hare. Så feg och konfrontationsrädd, och ständigt orolig över att stöta sig med nån eller nått. Medan den andre likt en trött sköldpadda drömmer om framtida pensionsutbetalningar och möter det mesta med en axelryckning. Tillsammans har dom de viktigaste sportjobben man kan ha i Sverige. Jobb som är så viktiga, så man skulle kunna kalla dem ryggrad..

Det kanske inte är så konstigt att allt färre hockeyspelare väljer att inte ansluta sig till när det är dags för det. Antagligen beror det på lagledningen. Att det skulle bero på risk för skada och utslitenhet, är ju bara patetiskt. Ledningen lyckas helt enkelt inte skapa en positiv känslan för Tre Kronor och Sverige. Samma typ av känsla som får Ryssar, Finnar och Tjecker att Springa till sina respektive landslagssamlingarna..

Med den andre är det tvärt om. Han verkar be om nåd för få fråga om spelare "eventuellt kanske skulle vilja" spela med honom. Sedan när dom väl är med, struttar han runt och tror att han bestämmer, medan spelarna i sina egna grupperingar gör vad fan dom vill. Ve den som vågar säga nått åt dom (då åker hem). Så chefen mumlar på om att allt är bra och att spelet fungerar (vilket sa du..?)..

Nä. Det här duger inte. och har överlevt både sig själva och sin publik. Väck med dom.. Fort..

Sen skall vi bara inte prata om dom politiska ledarna vi förärats med.. Herredjävlar.. Vart är vi på väg.?

Plötslig intensiv husjakt

wthood

Helt utan förvarning gick vi, jag och min hustru, in i ett intensivt husletarmode. Det har hänt tidigare, men alla gånger har det bara slutat i noll och inget, och att vi blivit kvar i vår lilla hyresrätt på ..

För stundtals när jag har några minuter över, så går jag in på Hemnet.se. Sådär bara för skoj skull. För att kolla läget bara. I måndags var just ett sådant tillfälle. Jag skummade runt lite bland (de hutlöst dyra) objekten i Göteborg, och gjorde därför också en snabbtitt även strax utanför kommunen..

Och där. Lagom stort/litet. Nyrenoverat. Resonabelt billigt. Låga driftskostnader. Vårat hus..! Husdrömmen drog igång på alla åtta.. Vill ha..!!

Visade hustrun efter jobbet. Hon blev likadan. ”Ja, va fint.. Kan vi titta på det.?”. Visst.. Gjorde en snabbkoll på en banklänk. skulle inte vara något problem. Tryckte nästan på ”ansök”, men hejdade mig..

”Men du..” sa jag till min älskade. ”Vi kan ju åka ut nu ikväll och bara se hur det ser ut runt omkring..”

Sagt och gjort. Ett par timmar senare svängde vi in på gatan där HUSET låg, och där var det. Lika perfekt som på bilderna på nätet. Lika fin trädgård. Lika fin altan.. Men..!

Vilket djävla område.! Jag nämner inte vilket, men jag skulle då fanimej aldrig vilja bo där. Det är nära stan. 5-10 min till våra jobb. Men fy fan vilken WT-Hood. Visste väl att det skulle vara en hake med det priset.. Fan också..!

Men men.. Nu har vi i alla fall triggat igång husdrömmarna igen, och vi letar lite mer aktivt. Fan vet alltså.. Blir det ett i sommar kanske..??